Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie pÄ en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsÀttningar pÄ skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsÀttningar som krÀvs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krÀvs det att dessa fÄr arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassrÄd och dels genom att kunna pÄverka arbetsformerna pÄ skolan och Àven examinationsformerna. Det krÀvs Àven att undervisningsformerna bygger pÄ diskussion och dialog.

Enligt kriminalstatistiken Ă€r utlĂ€ndska medborgare kraftigt överrepresenterade för bĂ„demisstĂ€nkta och lagförda brott. Är utlĂ€ndska medborgare mer brottsbenĂ€gna Ă€n svenskar?Tidigare studier pekar pĂ„ att det förekommer diskriminering av individer med utlĂ€ndskhĂ€rkomst som fĂ„r konsekvensen att de lĂ€ttare döms och fĂ„r oftare ett hĂ„rdare straff ijĂ€mförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utlĂ€ndska medborgares har nĂ„gon effektpĂ„ registrerade brott och i sĂ„ fall om den Ă€r större för lagförda brott Ă€n de brott som anmĂ€ls.Undersökningen utförs med hjĂ€lp av paneldata pĂ„ kommun och tingsrĂ€ttsnivĂ„ för Ă„ren 1996-2003. De beroende variablerna Ă€r uppdelade pĂ„ sex olika brottstyper för att kunna se vilkentendens varje brottstyp har för sig.

Det finns mÄnga teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem Àr Corporate Citizenship. Terminologin inom detta omrÄde tycks tilltala företag och de sÀger sig gÀrna vara ?goda samhÀllsmedborgare?. FrÄgan Àr vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebÀr för företagen.Flera författare har stÀllt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att rÀknas som god samhÀllsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestÄende av fem karaktÀrsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta pÄ Ätta företag.

En befolkningspolicy signalerar mer Àn hur mÄnga barn en kvinna ska ha. Den visar hur staten ser pÄ sina medborgare och vilka saker man vÀrderar. Den iranska befolkningspolitiken har varit vÀldigt framgÄngsrik trots att den inte Àr i samklang med en traditionell syn pÄ mödrar. Uppsatsen diskuterar vilken betydelse dessa tvÄ diskurseer har för statens förhÄllande till kvinnliga medborgare..

De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur tre lÀroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare Àmnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mÄl samt om böckerna ger eleverna hjÀlp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrÄn en innehÄllslig idéanalys som Àven tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sÀllan diskuterande eller problematiserande frÄgor. Det handlar om att repetera det som Äterfinns i boken.Slutsatsen Àr att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mÄl, det Àr nÄgot som kommer senare. Eleverna fÄr lÀra sig vilka skyldigheter och rÀttigheter de har efter att de Àr myndiga och vad som förvÀntas av dem. Eleverna fÄr grundlÀggande information och hjÀlp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur tre lÀroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare Àmnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mÄl samt om böckerna ger eleverna hjÀlp att bli aktiva medborgare.Böckerna undersöks utifrÄn en innehÄllslig idéanalys som Àven tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning.Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sÀllan diskuterande eller problematiserande frÄgor. Det handlar om att repetera det som Äterfinns i boken.Slutsatsen Àr att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mÄl, det Àr nÄgot som kommer senare. Eleverna fÄr lÀra sig vilka skyldigheter och rÀttigheter de har efter att de Àr myndiga och vad som förvÀntas av dem. Eleverna fÄr grundlÀggande information och hjÀlp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare..

Den inre marknaden inom europeiska unionens grÀnser innebÀr mÄnga möjligheter för dess medborgare och företag. Som medborgare kan man flytta till ett annat land inom EU för att t.ex. studera eller arbeta. Som företag kan man för att expandera verksamheten vÀlja att etablera sig eller sÀlja sina varor eller tjÀnster i ett annat EU-land. Den inre marknaden fungerar oftast vÀl, men naturligtvis kan problem ibland uppstÄ med tolkningen av gÀllande regler.

Allt fler kommuner vÀljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsvÀg mellan medborgare och politiker, Àr ett sÄdant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (VÄr kommun) som bestÀmt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehÄller förutom en tidsplan: annons.

I dagens planeringsprocesser inkluderas medborgare huvudsakligen genom samrÄdsprocessen. Detta innebÀr tvÄ huvudsakliga problem: Det första problemet Àr att medborgares kunskap inkluderas först efter att problemen för en planeringsprocess Àr faststÀllda. Det andra problemet Àr att det endast Àr de medborgare som nÀrvarar vid samrÄdet som möjlighet att representera sin kunskap och sina Äsikter. Uppsatsens syftar dÀrför till att undersöka om och eventuellt hur olika kunskapsunderlag pÄverkar hur problem formuleras i stadsplaneringsprocesser. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur inkluderingen av olika former av kunskap kan pÄverka vilka ÄtgÀrder som prioriteras inom stadsplaneringsprocesser. Det huvudsakliga metodvalet har varit en fallstudie av Malmabergsgatan i VÀsterÄs.

Denna studie bygger pÄ en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehÄllsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rÀttviseteori som behandlar frÄgan om hur rÀttvisa ska kunna uppnÄs i en globaliserad vÀrld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jÀmlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att rÀknas som rÀttvisesubjekt för att omfattas av de rÀttigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krÀvs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhÀllet och deras vistelse hÀr Àr villkorad pÄ det sÀtt att de exempelvis krÀvs inneha tillrÀckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska vÀlfÀrdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation dÀr de utestÀngs frÄn viktiga sociala arenor i samhÀllet till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hÀvda sina rÀttigheter och fÄ dessa tillgodosedda.

I Halmstads kommun beslutades Är 1989 om behovet av en ny deponi, Är 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 lÄg detaljplanen för beslut varpÄ berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna pÄverka politikerna att tÀnka om ochförlÀgga deponin lÀngre frÄn bebyggt omrÄde. Fenomenet medborgargrupp av detta slag Àrextra intressant i ett land som Sverige som prÀglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara vÄra frÄgestÀllningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjÀnstemÀns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i Àrendet har vi med hjÀlpav idealtyper, som Àr utformade frÄn tidigare forskning pÄ omrÄdet, försökt fÄnga derasupplevelser av Àrendet utifrÄn ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en lÄg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjÀnstemÀn har haft en högupplevelse av legitimitet i Àrendet om deponin i Kistinge..

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.